Så här ser venporten ut som suttit ytligt under huden. Lite för ytligt och med slangen lite väl långt upp mot halsen tyckte doktorn igår. Han förstod att jag tyckt den var jobbig. Och det var inte helt smärtfritt ta bort den heller.
När jag kom till kirurgmottagningen visade det sig att jag skulle få ta bort den där och att det skulle gå fort. Mycket sympatisk läkare som skulle göra det. Han berättade att han skulle göra ett snitt i det förra snittet och bara dra ut den. Att det kunde kännas lite för det är inte ovanligt att den kan ha fastnat i vävnaden då den har suttit ett tag. Det visade sig att så enkelt var det inte. Det tog två timmar och blöder rätt bra. Inget livshotande sa han men det brukar inte göra som det gjorde för mig. Han har aldrig varit med om det och han har tagit bort många portar sa han. Även kärlkirurgen som han konsulterade sa så. Det pratades om att skulle dom inte kunna lösa det där och då kanske jag var tvungen ner på operation.
Doktorn började med att ge bedövning, sedan var det dags. Att få ut porten gick nog bra, men sedan att blödningen inte ville stanna av var väl mindre bra. Han kikade, sydde, kikade mer, sydde mer där han såg det behövdes. Han sa jag blödde mer, att det syntes inte riktigt var det kom ifrån. Han brände något kärl, sa att det måste man ibland.
När det bara fortsatte blöda gick han och ringde kärlkirurgen. Hon kom och dom hjälptes åt att kolla. Dom höjde upp britsen i huvudänden för att få bättre vinkel. Till slut hittade dom att det var i muskeln det blödde, längre ner. Sydde, väntade och blödningen har slutat. Efter två timmar. Skönt i alla fall att jag inte behövde ner på operation. Alla var hur gulliga som helst.
När jag frågade i början när jag kunde gå på babysim så svarade han att jag kan gå på söndag. Men efter dessa två timmar ändrade han sig. Dom la ett tryck över och lindade fast. Det fanns ingen tejp som jag tålde. Stark antibiotika en tablett tre gånger om dagen i tre dagar i förebyggande syfte. Blev även ordinerad vila, uppassning, scrapbooking och vin. Det var en härlig stämning mitt i allt.
Det var doktorns sista dag där. Men han kommer skicka en remiss för att utreda varför jag blöder så lätt. Jag berättade för honom i början när det inte slutade blöda att någon sagt jag var lättblödande. Att jag blödde en del när jag fick ny knäled, fick två liter blod i samband med en förlossning, mer än riklig mens här på slutet i några år. Han tyckte det var nog många orsaker till att det borde utredas, och att det inte slutade blöda igår också. Tur i oturen att det var just den doktorn som skulle ta bort porten. Han tyckte dom skulle utrett för längesedan.
Rött blev det av tejpen på operationsduken. Men gissa om det är skönt att slangen mot halsen är borta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar