Idag firade jag och min vapendragare Anna med att äta julbord att jag är färdig med alla behandlingar. Sista strålningen, tutten är röd och öm. Den är lite skinnflådd, även ett litet område strax nedanför armhålan. Fick en liten burk i fredags med ett gel som jag ska smörja det röda och onda med. Det funkar riktigt bra.
När jag hade strålat färdigt gick jag till fiket för att fördriva tiden till läkarbesöket, ca 40 minuter. Då kom tårarna, bara sådär. Kan inte riktigt fatta att jag är färdig.
Jag har världens bästa läkare! Han förklarar bra och är så tillmötesgående i allt. Den värk jag har i knän och fingrar beror inte på mitt antihormon. Man kan få det av ett annat, som man ger till äldre kvinnor men inte av den jag äter. Däremot är det cellgiftsbehandlingen som ställt till det. Och att jag inte har nog med östrogen i kroppen. Östrogen smörjer tydligen leder också. Det skulle nog ge med sig.
Min onda arm trodde han också att det skulle ge med sig. Påfrestande med strålningen så han.
Berättade om mina hemska vallningar, då jag ena stunden svettas massor och nästa stund fryser. Jag ska prova en lågdos av en tablett som egentligen är mot depression. Det hjälper mot vallningar. Jag skulle prova ett par veckor och sedan sluta med den. Kanske jag kommer sova bättre också.
Jag frågade när jag kan få bort min porta cath, han skrev direkt till kirurgen så då får jag en kallelse därifrån.
Han frågade hur jag tänkte detta med jobb. Börja 25 % för att sedan öka svarade jag. Det var även hans tanke. Jag är helt sjukskriven till den 15/1, därefter blir jag sjukskriven 75 % tom sista februari. Då ska vi även träffas och höra hur det går. Skulle det inte fungera behövde jag bara höra av mig.
Jag tror det var allt. Det känns rätt bra, även om jag är trött nu. Det blev en lång dag.
måndag 19 december 2016
Sista strålningen och träff med läkaren
fredag 9 december 2016
Näst sista veckan med strålning
Jag har provat att hålla igång hela dagen utan vila eller sova, och jag har provat sova på eftermiddagen. Det spelar ingen roll, sover lika dåligt i alla fall. Tänker att då är det bra vila på eftermiddagen. Känner mig inte lika snurrig när jag gör det. Får ta upp det den 19/12 när jag träffar min läkare på onkologen för utskrivning.
Ont i knän och händer har jag fortfarande, det blir inte bättre. Lite trist.
Hade väntat mig mer rodnad av strålningen, men det har gått riktigt bra. Igår såg jag att det blivit lite rött i armhålan och på bröstet, men det kliar inte. Lite ömt är det också. Min sjuksköterska som jag träffar mest säger att jag har klarat mig bra. Skönt att något är det.
Illamående känner jag av emellanåt också. Och jag brukar aldrig må illa så jag tror det är tabletterna också. Det har också blivit sedan jag började med dom. Men det är bara ibland, och då är det på eftermiddagen eller kvällen.
Nu är det bara nästa vecka och måndag veckan därpå, sedan är detta över. I alla fall behandlingarna, förutom tabletterna då. Sedan hoppas jag återhämtningen går hyfsat bra. En dag i taget.
måndag 28 november 2016
Denna trötthet
onsdag 23 november 2016
Trevlig avslutning på denna dag
Börjar dagen med taktikvila då det på kvällen skulle bli middag med jobbet. Sedan var det strålning vid 14-tiden. Väntar här på min tur inne i rummet man får gå till och ta av sig ytterkläderna.
Idag fick jag ett förband som jag kan sätta på rodnaden eftersom det kliar mest när det är tyg emot. Men jag får prova sätta på oretat hud först för att se om jag tål den. Jag är känslig mot olika förband och tejp. Så nu sitter den på ett annat ställe till imorgon så får jag se hur det går.
På kvällen blev det middag med jobbet. Det är så roligt att dom frågar om jag vill följa även om jag är sjukskriven. Så nu är jag rätt trött. Bara stänga dom blå, ska upp tidigt imorgon. Tillbaka till sjukhuset.
tisdag 22 november 2016
Bra besked av anestestläkaren
Inte för att jag varit orolig, men det är bra visa upp när det blir lite mer rodnat och svullet. Fick träffa anestestläkaren, som dessutom satt in porten, efter strålningen idag. Det är ingen infektion, en inflammation sa han däremot att det var. Men eftersom det är på huden ovanför porten är det ingen fara. Om det inte blir värre förstås. Han gjorde som den kvinnliga läkaren igår, ringde min läkare på onkologen. Han sa samma till denna läkare som han sa igår. Det kan bli så här efter cellgiftsbehandlingen jag fick sist, Taxotere. Om det kliar allt för mycket ska jag ta antihistamin. Ingen antibiotika behövs. Och eftersom jag är in varje dag så kan dom hålla lite koll. Känns bra! Och jag kunde vara med på vattenträningen.
måndag 21 november 2016
Träff med läkare idag
När jag var på strålningen idag visade jag upp detta. Det är en rodnad vid porten, lite svullet, värmeökat enligt sjuksköterskan, och det kliar. Efter strålningen tittade en läkare på det, hon ringde min läkare på onkologen som sa att det kan bli så efter behandling med Taxotere. Jag skulle få lämna prover.
Hade även tid hos tandläkaren för att rotfylla de två tänderna jag hade infektion i tidigare. Det gick bara bra, jag har en så duktig tandläkare.
Sedan fick jag åka tillbaka till Nus för att lämna prover. Läkaren ringde sedan och sa proverna var bra, men att det kan vara en infektion i alla fall. Anestestläkaren ville titta på det idag. Men eftersom jag var hemma och det var på eftermiddagen kom vi överens om att jag inte behövde åka in. Blir det värre ska jag åka in akut.
Imorgon är det strålning kl 10, då ska jag säga till sköterskan att kontakta läkaren jag träffade idag. Då skulle hon ordna med anestestläkaren. Så vi får väl se vad det blir imorgon.
söndag 20 november 2016
Första veckan med strålning
måndag 7 november 2016
Läkarbesök och röntgen
~ Om jag får mensliknande blödning, kontakta onkologen så dom kan skriva remiss till kvinnokliniken. I extrema, extrema, extrema fall kan man få cancer i livmodern. Om man inte gör något/ kollar upp blödningen.
~ Om jag blir tungandad, sluta med tabletten och kontakta onkologen. Samma om jag skulle se en rodnad och svullnad på benet, det kan vara blodpropp.
Biverkningslistan är lång, den har jag sett en gång nu och det räcker. Håller mig till det doktorn sa till att börja med. Han sa också att vallningar och svettningar är vanliga.
Han undersökte även det opererade bröstet, kollade min arm då den varor lite svullen efter jag var på pysselträff. Allt såg bara bra ut. Ingen svullnad i armen.
Så nu är jag uppmärkt. Här har dom tatuerat en prick i vardera sida, nu syns bara ett kors.
Strålningen börjar på måndag, jag får mer information då. Min doktor sa att man kan få biverkningar av strålningen:
~ Trötthet (Och jag som är så trött redan nu).
~ Tyngdkänsla i armen (Det har jag redan nu och då).
~ Om armen sväller och det blir lymfödem, kontakta sjukgymnasten. Om man inte gör något åt det blir ödemet till fettvävnad och då får man ha en svullen arm.
~ Det kan bli rodnad av strålningen. Bröstet strålas från framsidan mot utsidan, lymfkörtlarna i armhålan. Det rodnande området blir där strålningen "går ut", så bröstet blir rodnaden på utsidan och lymfkörtlarna blir rodnaden vid skulderbladet.
Förra veckan var jag på min första vattenträning som min fysioterapeuten höll i. Det var en lagom start för min trötta kropp, så på onsdagar nu här framöver kommer jag gå på det. Skönt att vara i varmt vatten och göra övningar och stretcha.
fredag 28 oktober 2016
Känner mig som en michellingubbe
Kortisonet gör jag samlar på mig vätska. Känner mig som en michellingubbe. Vänstra bilden är från förra behandlingen och den högra nu. Det är lite skillnad. Inte undra på det går tungt med andning och flås. Men det blir väl bättre.
torsdag 27 oktober 2016
Härliga Helen
Min goa vän Helen tog semester för att hälsa på mig en dag. Så trevligt det var!! Och som vanligt när hon är med blir det god mat och fika. Då kom jag på den smarta idén att hon är ju kock. Kanske hon kan hjälpa mig fixa pajen som jag planerat göra, och köpt grejorna till. Och treveckors salladen. Det går ju fort för henne men för mig går det i slowmotion just nu.
Vi började med en god laxlandgång när hon kom. Sedan blev det en god bulle. Vi gjorde inget särskilt, bara var. Prata om allt möjligt, gamla minnen, vardagen, skratt. Och det var helt undebart. En liten promenad med hundarna till dottern och hälsade på där en stund. Gårdagen gav mycket positiv energi, trött och flåsig som jag var.
Avslutade dagen i badet med en kall cider. Bubbelbadkar är inte dumt då den masserar onda muskler rätt skönt.
tisdag 25 oktober 2016
Firar idag, sista tabletterna betapred
Jag har väl småfirat lite sedan sista behandlingen, men idag firas att det inte är mer kortison! Vi räknade ut att under denna behandling har jag tagit 552 tabletter betapred. Det är några. Nu är det skönt att jag inte ska ha fler av dom. Jag och Anna åkte till Vännäs och fikade, det var väl ungefär vad som var lagomt idag.
I fredags kom Åsa med mat och fika, så då firade vi med mat, fika, vin, pyssel och trevligt umgänge hela dagen och en bit in på kvällen.
Min kusin Veronica kom hit på fredagkväll, och då har det fortsatt med en massa gott att äta, vin och trevlig samvaro. Jag tycker man ska ta varje liten chans att fira. Det som är jobbigt finns ju där ändå. Nu blir det lite vila för att sedan se fram emot helgen då det är pysselträff i Övik.
torsdag 20 oktober 2016
Positiva saker med cellgifter
onsdag 19 oktober 2016
Vila idag
Idag har det blivit en del vila, som förväntat. Och med bästa sällskapet Hugo. Han är för go.
På lunchen var det också vila i soffan med både Hebbe och Hugo. Dom känner på sig när matte inte är pigg, då vilar dom alltid med mig. Mat och serie på det är helt ok tycker jag.
Idag är det betapredbrännan och huvudvärken smyger sig på som jag får av betapred. Svampen har också dykt upp men inte i lika stor utsträckning, än. Tog dubbla kapslar medicin mot svamp igår och idag, kommer nog göra det imorgon också. Kanske det inte blir i hela munnen. Flåset har varit hyfsat, tog vätskedrivande i morse. Hoppas det fortsätter så här. Men sov inte så mycket inatt. Somnade tre , sov till halv fem, somnade någon gång efter sex och sov till sju. Kan bli så fram till tisdag, så har det varit de två sista gångerna. Då är det bra med ljudbok, serier eller film.
Håret har blivit lite längre, nu står det inte rakt upp utan har lagt sig ner. Det växer även på resten av huvudet. Det är tre färger, vitt, grått och något mörkt. Mitt på har det växt hela tiden men det har varit hård stubb. Mössan fastnade på huvudet och nästan så jag satt fast i kudden när jag skulle vända mig i sängen. Då rakade jag bort mitt på. Nu är det babymjukt. Men ögonfransarna har ramlat bort, har några enstaka strån. Även ögonbrynen är mycket tunnare. Man hör bara att man kommer tappa håret på huvudet, men jag kan säga att det är inte bara där. Behöver tex inte raka mig under armarna. 😁
Nu ligger Hugo på mig, bredvid mig, på kudden här i soffan till jag kliver upp och gör mig redo för sängen. Då kommer han följa mig in i köket, in på toan och till slut blir han alldeles lycklig att vi går och lägger oss. Jag är så glad för mina hårbollar Hebbe och Hugo. 💚💚💚